02. Människan & Kulturer

Den rationelle optimisten

2013-12-28 22:26 #0 av: 997

Kan rekommendera "The Rational Optimist" (tyvärr verkar inte någon svensk översättning finnas ännu) av Matt Ridley.
Det som är intressant med denna bok är frågan om människans uppkomst och människans natur. Ridley utgår från forskning kring människans förhistoria för att visa hur vår arts framgång kommit som ett resultat av att individer, grupper, stammar, och samhällen bedriver handel med varandra. Genom handel utbyter man innovationer, vilket leder till ömsesidig vinst för alla inblandade.

Såsom speciellt intresserad av neandertalmänniskans utveckling och försvinnande, tog jag speciell notis om Ridleys resonnemang om våra "kusiner" neandertalarnas försvinnande. Ridley pekar på att neandertalmänniskan ju hade ungefär lika stor hjärna som vi, men att det verkar som att neandertalarna inte hade någon utbyteshandling mellan olika grupper, vilket ledde till att den tekniska utvecklingen tog väldigt mycket längre tid för neandertalarna än för våra förfäder.

Homo erectus tillverkade flintredskap på samma sätt under närmare en miljon år. Homo sapiens har max existerat i 200 000 år och vi har redan varit på månen.

När man läst en bok, så blir man lätt frälst GapskrattarDärför skulle det vara kull med lite diskussion kring denna tes. Är människan en "handelsvarelse"?

Anmäl
2013-12-29 12:45 #1 av: Gen

Spännande fråga! Jag har inte läst boken så ta gärna upp lite av exemplen Ridley ger. 

Lite olika förutsättningar för handel är kanske frågor som:

  1. vilka arter har en känsla för rättvisa?
  2. vilka arter har en känsla för ägande?
  3. vilka arter ingår byteshandel med varor och tjänster inom gruppen (som ej är släktskapsbetingat)
  4. vilka arter ingår byteshandel med varor och tjänster mellan olika grupper

En mängd arter uppfyller 1, som hundar, elefanter, apor, primater etc. Exempelvis i form av att samma mängd arbete bör ge samma belöning, så som vindruvor inte gurka, i fallet för apor, annars är det orättvist. 

Många djur har säkert känslan för omedelbart ägande av typen "jag håller i äpplet, om någon tar det är det orätt". ("Property possession") Långvarigt ägande av typen "jag har gjort verktyget/dödat djuret, om någon tar det är det orätt" ("Property ownership"), är diskutabelt om det finns hos schimpanser. 

Byteshandel mot sociala fördelar, alltså främst varor/tjänster som byts mot tjänster finns åtminstone hos schimpanser som har långvariga interaktioner ("vänskap"). Länk

Byteshandel varor mot varor verkar svårare, men schimpanser kan i alla fall lära sig att byta med människor. Dock verkar de ha mycket svårt att byta något värdefullt mot något ännu mer värdefullt (ex. äpple mot vindruva), och den eventuella bristen på en känsla för property ownership gör att överflöd av en vara aldrig ackumuleras vilket motverkar handel (det är bara det som finns i händerna som man äger).  Länk

Jag känner inte till något exempel på utom-grupps-handel i någon annan art än människa. 

Schimpanser är väl ett ganska dåligt modellsystem både för homo erectus och neandertalare, men det är väl rimligt att tro att neandertalarna var minst lika bra på byteshandel som schimpanser. 

En fråga kan kanske vara vilka tecken som finns för att neandertalare hade en känsla för property ownership? Och sedan om de bytte mellan grupper. 

Anmäl
2013-12-29 17:02 #2 av: 997

#1

Det du skrev om schimpansers beteende kände jag faktiskt inte till (undrar om Ridley känner till det...?).

Dina resonemang, tycker jag, går väldigt mycket i linje med Ridleys.

  1. vilka arter har en känsla för rättvisa?
    Ridley resonerar inte om skillnad mellan olika arter, men är lite inne på att människan avviker från andra arter. Dock är inte detta avgörande, menar han. Ridley påpekar att det, bland människor, finns en skillnad mellan grupper med lägre grad av kontakter med andra grupper och grupper med högre grad av kontakter med andra grupper. Det visar sig att de förra är mer negativt inställda till utbyte med andra, medan de senare är mer positiva. Detta beror inte på biologiska skillnader mellan människor (genetiskt är vi alla lika), utan på att många kontakter med grupper utanför den egna leder till att man upplever större fördelar med att interagera och utbyta varor med andra. På detta sätt är egentligen inte handel något specifikt mänskligt i sig, utan det råkar vara så att människan är den enda art som har förutsättningarna för att bedriva handel.
  2. vilka arter har en känsla för ägande?
    Detta har inte Ridley, vad jag kan minnas, varit inne på, men du pekar på intressanta fenomen gällande schimpanser.
  3. vilka arter ingår byteshandel med varor och tjänster inom gruppen (som ej är släktskapsbetingat)
    Tydligen endast människor.
  4. vilka arter ingår byteshandel med varor och tjänster mellan olika grupper
    Tydligen endast människor här också. 

Det finns en intressant dokumentär (http://www.youtube.com/watch?v=Aj-JZnpcSsM (om du inte redan sett den)) som tar upp hur många forskare tror att neanderthalarna relaterade sig till andra grupper än den egna. En forskare menar att neandertalarna kan ha åstadkommit lika många innovationer som homo sapiens, men p g a att neandertalarna inte hade så många handelskontakter, stannade kunskapen i gruppen. Tyvärr framkommer inget tydligt svar på varför man tror att de inte hade så mycket utbyte mellan grupper, men vissa hintar finns.

Anmäl
2013-12-30 20:21 #3 av: Gen

Trevlig dokumentär, den hade jag inte sett. Ridley var ju med - tror det var han som sa att neandertalarnas uppfinningar inte spred sig. 

Jag har inte tänkt på det här tidigare, men det är en spännande fråga - människan som handelsvarelse. 

Angående handel inom gruppen (3) så verkar det alltså som att schimpanser gör det i det vilda. Den enklaste är "groomar jag dig, groomar du mig". Men det kan också vara kött för sex, hjälp och kött för pakter mot starkare hanar, etc. Alltså handel som ett slags stärkande av vänskap och sociala band. 

Handel som instrument för att utbyta idéer och forma långvariga interaktioner utanför gruppen, underlättas ju av ett gemensamt språk, det borde också ställa ganska höga krav på abstraktion och framförhållning för att inte göra dåliga byten. Homo erectus lär väl inte ha haft dessa förmågor p.g.a liten hjärna.

Handlar det kanske bara om förmågan att kommunicera? Människan var bättre på det, därför var större grupper möjliga. På vilket sätt är människan mer en handelsvarelse, än en kommunicerande varelse? 

I dokumentären tas det upp att neandertalare hade en annan strupgång som kan ha minskat deras möjligheter att tala snabbt, de saknar också haka - som av vissa tros vara inblandad i språkets utveckling. De har ju samma kodande form av FOXP2-genen vilket borde öka förmågan för att tala och ev. ge utökat arbetsminne (jmf. med ex. schimpans). Dock så har det även efter neandertalarnas uppkomst varit stark selektion på denna gen vilket lett till en starkt konserverad variant unik för människan i de reglerande regionerna. Länk 

Är det inte mer kommunikation det handlar om?

Anmäl
2013-12-30 23:07 #4 av: 997

Jo, jag tror också att människans utveckling till 9/10 handlar om kommunikation och 1/10 om andra faktorer. Språk är ju en form av kommunikation som, vad man vet, är unik för människan och som neandertalarna verkar ha haft i en "enklare" form (så måste det nästan ha varit då de inte hade förmåga att prata lika fort och färre ljud i sin repetoar). De personer som växt upp utan att få lära sig ett språk (t ex Kaspar Hausser) har berättat att de inte tänkte någonting under sin uppväxt och att tänkandet kom först med att de lärde sig ett språk (dock tror jag man får betrakta dessa historier med en viss skepsis). Språket verkar vara väldigt basalt för att vi skall uppfatta saker i vår omgivning på ett "mänskligt" sätt. Och: Hur skall vi kunna handla med varandra om vi inte kan förklara vår varas förträfflighet med rationella argument och berörande av köparens känslor...

Det du tar upp om att en "enklare" form av "handel" förekommer hos schimpanser är intressant!

Jag kastar fram min modiga lekmanahypotes att evolutionen gjort att vår kommunikationsförmåga blivit alltmer avancerad genom handel....istället för tvärtom.



Anmäl
2013-12-31 01:28 #5 av: Gen

"Jag kastar fram min modiga lekmanahypotes att evolutionen gjort att vår kommunikationsförmåga blivit alltmer avancerad genom handel....istället för tvärtom. "

Påminner det inte lite om lamarckism detta?

Jag tänkte också på det här med abstrakt värde. Det finns en massa spännande apstudier där subjekten får lära sig utbyta "tokens" som har värde i form av föda om de byts med experimentledarna. Det här var en jag just hittade: Länk

Löst sammanfattat: Två orangutanger tilldelas för dem själva värdelösa tokens, men några av dem värdefulla för sin partner. Det undersöks då om utbytet av tokens kan klassas som "calculated giving with return expectancy", vilket argumenteras är fallet från observationerna att initialt pekande så småningom leder till en jämvikt där värdelfulla varor utbyts mellan parterna.

För människans teknologiska utveckling, borde abstrakt värde från tillgänglighet ex. guld, och så småningom centraliserade värdegarantier ("pengar") ha gjort underverk. Tar Ridley upp dessa som språng i utvecklingen?

Jag tycker det verkar som om förståelsen för värde och handel finns hos primater, eventuellt även för "pengar" även om det är mer oklart. Det kanske är mer att upprätthålla systemet som är svårt. 

Anmäl
2014-01-02 15:56 #6 av: 997

Intressant länk!

Det finns ju de som tror att abstrakt tänkande inte uppstod förrän i det antika Grekland (alltså skulle abstrakt tänkande vara ett relativt sentida fenomen (jmf med hur länge homo sapiens funnits)).

Ja, Ridley tar upp detta med utvecklingen från guld till värdepapper. Men det är det ju många nationalekonomer och ekonomisk-historiker som också gör.

Vi skall dock komma ihåg att Ridley, till viss del, har en "nyliberal" agenda; kapitalism leder till ökat välstånd för de flesta i långa loppet (är själv alldeles för marxistisk av mig för att hålla med fullt ut - men det är en annan historia :) ) . Kapitalism är också något som är "naturligt" för människan - Man kan ju t o m säga att vi är genetiskt predistinerade för att bedriva handel och söka maximera vinst.  

Den lamarckism som du såg i det jag skrivit beror nog mer på att jag uttryckt mig klumpigt. Jag kanske borde skrivit att handeln gjort att kommunikationen ökat i komplexitet. De individer som lyckas kommunicera olika aspekter såsom fördelaktiga för de varor de försöker sälja kommer att lyckas bättre i sitt utbyte - såsom en bieffekt lönar sig den mer komplexa kommunikationen bättre då fler positiva aspekter av en vara kommer med i försäljningsargumenten.

Anmäl
2014-01-06 18:45 #7 av: Gen

Kapitalism är ju inte likställt med handel. Om Ridley argumenterar att kapitalism är "naturligt" rakt ut tycker jag det blir lite löjligt. Men jag antar att du spetsade till det lite?

Kapitalism bygger ju på privat ägande, ständig tillväxt och vinst. Vilka förhistoriska belägg finns det för detta? 

Tvärtom skulle jag säga att de primatstudier som gjorts pekar på att, i alla fall det kapitalistiska samhälle vi har idag med stora ekonomiska klyftor både mellan individer, men också mellan nationer, inte är förenligt med primaters koncept för empati, rättvisa och repriprocitet. 

Jag tänker på ex. the ultimatum game där människor och andra primater automatisk antar en generös 50/50 fördelning (och alltså inte accepterar oresonliga skillnader med aktiva partners) Länk. Eller lika-lön-för-lika-arbete-principen som även finns hos andra primater/apor/däggdjur Video.

För att kapitalism ska fungera skulle jag säga att ett jordbrukssamhälle behövs, så att antalet individer är tillräckligt stort att man inte känner alla (de blir då passiva partners), och att parterna på så sätt kan låta bli att låtsas om effekten av klyftorna (oavsett vilken sida man står på). Det har också traditionellt varit behov av religiösa och intellektuella doktriner för att motivera slavars, kvinnors och djurs moraliskt underlägsna natur för att upprätthålla de för våra primatögon orättfärdiga strukturer som byggts upp.

Jag vet inte om vi klarar av att avhandla språkets utveckling parallellt med detta? Jag föreslår att vi bordlägger det Glad

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.