Annons:
Etikett00-allmänt
Läst 2619 ggr
Onni
7/1/11, 1:38 PM

Hål!

Hej alla kunniga! Ställer här en fråga som jag hoppas få ett svar på.

På min fastighet (ett gammalt torp/mindre lantbruk i glesbygd, dock med lämningar från bl a slaggvarpar, samt en hel del odlingsrösen m m ) finns två stenar med varsitt hål i. Stenarna är placerade ca 40 m från varandra, på var sin sida om en kulle. Kullen korsas helt av en stenmur. Ena sidan är helt rensad på sten, den andra har kvar ovala stenrösen, kortare murstumpar och större stenar. Stenarna är på varsin sida om muren.

Hålen är ca 5-7 cm djupa och ca 3 cm i diameter. Är detta gränsmarkeringar eller hål för att fästa saker i, t ex en krok? Att hålla kvar fast en ilsken tjur med kanske?

Annons:
Bjornen
7/8/11, 10:16 PM
#1

Det är svårt att säga utan bild. Men jag kan tänka mig att det varit ett stolpstag eller att man tänkt spränga stenen och man påbörjat hålet för sprängning. Den gjordes normalt med stenborr och en höll i och en annan slog på stenborren.

Möjligen kan man också ha tänkt ha stenen som grundsten, men avbrutit försöket.

Onni
7/9/11, 12:04 PM
#2

Tack för ditt svar!

Intressant teori, som faktiskt kan stämma. Var i tid kan man hamna då? Områden är för övrigt oerhört stenrikt (tänk Baltiska issjöns avtappningsområde!) så visst ha de boende slitit med att få bort stenar från odlingslotterna. De här stenarna med hål i är släta och rundade och inte större än att man kan flytta dem med viss möda… Annars finns det gott om stenar med väldigt skarpa kanter som jag tror kommer av någon typ av sprängning eller stenhuggeri-aktig verksamhet.

En annan fråga: Vilken typ av symbolvärld i stenmaterial kan man hitta från järnåldern? Är det värt att skala av lite större hällar och hitta spår av människohand?

Ytterligre en fråga Oskyldig: Ponera att ett område använts flitigt till framställning av järn och att kartan kryllar av markeringar från ex slaggvarpar… Kan man då, på detta omrpde på ca 2 hektar kuperad mark, förvänta sig finna gravar, stensträngar och rester av bosättningar? Eller var det så att de arbetade på ett ställe, och bodde på ett helt annat? På "min" kulle, som jag nämnt tidigare, finns nämligen stenrösen (ca 1,5-2 m långa) och stenar lagda i rad, ofta med en större sten efterföljd av mindre. Dessa formatioer är mer än till hälften dolda av jord. Alla går i n-ö till s-v riktning. Kullens andra halva är alltså inte alls röjd utan har kvar all sten, verkar det som. Jag förstår inte varför man bildar sådana prydliga högar istället för att att göra t ex en praktisk stenmur (den som finns ser ut som en orm som svalt tre-fyra pingisbollar, rösen?). Hoppas någon kan hjälpa mig att finna klarhet i detta!

/O

Bjornen
7/9/11, 1:22 PM
#3

För att framställa järn och andra metaller krävs en omfattande behandling av malmen, rödjord eller sjömalm med bland annat blästerugnar. Det behövdes mycket värme för att smälta malmen, vilket innebär stor brandfara. Därför fanns knappast bostäderna alltför nära och sannolikt inte heller någon gravplats. Järnframställningen var en indutriplats och inte boplats. Gravplatsen var helig mark och den skulle ligga på ett enskilt och ostört läge. Däremot har det ev. funnits olika byggnader som var behövliga för metallutvinning. Någon form av pust måste ha funnits för att få tillräckligt hög värme.

Onni
7/9/11, 1:54 PM
#4

Hmm… Kan du åsyfta på ngt sådant här: Vid foten av kullen ligger en damm (ca 30*10m). Långsidorna "hägnas" in av stenmurar med stora stenblock. Formen är som ett ägg, dock är kortsidorna brett öppna. På grannfastigheten ligger det en annan damm, vars vatten rinner ner i vår damm vi ett dike. Från vår damm leds vattnet ner till en djup sänka med lite vatten och mycket sten. Vid ena öppningen (den första s a s) står två höga rösen (ca 1,5-2,5 m höga, diameter ca 4 m). De är koniska, står med ca 1,5 m mellanrum fr varandra och förbinds med en böjd, lägre stenmur. Ytterligare en stenhög skapar en slags jämnhög portal med det ena röset. Har du något bra tips på litteratur kring detta med järn- och metallframställning?

Jag förbryllas av hela området och har lite svårt att förstå vad allt handlar om. Inför avverkning med maskin tycker jag att det är särskilt viktigt att vi vet vad området använts som (står "slaggvarp" på kartorna) och att vi inte förstör något. I och med att det är så tätt mellan alla stenformationer, så är risken stor att en maskin råkar förstöra, och det vill vi inte. Men givetvis är det också fantasieggande att lägga pusslet! I och med att så lite information finns i arkiven, så betyder det nog att området - som ligger väldigt avsides - inte utforskats så utförligt.

Bjornen
7/9/11, 2:22 PM
#5

Före en ev. avverkning bör det tas kontakt med länsmuseum och länsantikavare. Om en avverkningsanmälan är inlämnad till Skogstyrelse ska de ta kontakt med länsantikvarie före ev. slutaverkning. Vid gallring eller slutavverkning under ½ hektar behövs tyvärr ingen anmälan.

Ev. järnåldersjärnframställning används bara handdrivna (mänsklig eller ev. häst- eller oxvandring) pustar. Senare kommer även vattendrivna.

Hursom helst bör kontakt tas med länsmuseum och/eller länsantikvarie. Det kan dock innebära avverkningsförbud med makiner, men det bör gå att få bidrag för fördyrande brukningsmetoder. Ev. skador på fornområden eller fornfynd är straffbart. Länsmuseet kan ge tips på lämplig litteratur i ämnet med mera lokal karaktär och för rätt tidsepok. För mig är det bara stora frågetecken och jag vet inte ens var i landet området finns.

Ev. kan området komma att utgrävas och det kan ge dig mycket information om områdets historia. Frågan är om någon bemödat sig att leta i arkiven om områdets historia. Lantmäteriets kartor, länsräkenskaper, mantalslängder, domböcker och andra handlingar kan ha mycket att berätta om området. Det kan krävas hundratals eller rent av tusentals timmars forskning för att ev. hitta vad arkiven berättar.

Onni
7/9/11, 2:57 PM
#6

Tyvärr hade ägaren innan oss låtit ngn avverka lite skog i anslutning till området och det var då vi såg skador, som tack och lov inte var så stora vad vi kan se. Som nya ägare vill vi gå varligt fram trots att det inte handlar om ett så stort område. Fram till nu har avverkning skett vintertid, då stockar dragits i kälke!

Området ligger i Skaraborg, mellan Skara och Götene, typ.

Jag har letat i arkiv, då främst i databaser med inscannat material. På 1980-talets gjordes en inventering, men inga dokument redogör för rösena eller de stenformation jag skrivit om. På fornsöks-kartan finner jag endast ordet slaggvarp. Fastigheten har avstyckats, bytt namn, ev har huset flyttats, byggnader på tomten finns inte med på ngn karta, varken äldre eller nyare och allt detta försvårar identifieringen. Projektet fortgår och jag inser att jag bara skrapat på ytan!

Tack för tipsen!

Annons:
Bjornen
7/9/11, 4:33 PM
#7

I fornminnesregistret kan det finnas utförliga beskrivningar av området som finns på länsstyrelsen. Kopia brukar finnas på länsmuseet. Många gånger finns det dokumenterat där, lite muntliga berättelser kring olika fasta fornminnen. Även Ortnamnsregistret kan ha uppgifter om platsen.

Antagligen måste man utnyttja ett antal olika arkiv och pussla ihop dem. Endast möjligen i fornminnesregistret finns någon beskrivning av stensättningar. Ev. gränsrösen finns förmodlingen i någon lantmäteriakt, som kan sakna karta. Även ev i något bruksarkiv kan det finnas uppgifter. Du får nog räkna med att leta i arkiven och inte i bara inscannat material. Bergstingshandlingar, mutsedlar, fogderäkenskaper, länsstyrelse handlingar och många flera olika arkivalier kan det finnas uppgifter.

Ett första steg borde vara att kartlägga vem som ägt marken och ev. bosättningar i kyrkoarkivets handlingar och då i första hand husförhörslängder. Ev. kompletterat med uppgifter från fastighetsboken (i landsarkivet) och olika lantmäteriförrättningar (hos Lantmäteriet dels tillgängligt på nätet, men där sekretessreglerna gäller på närmaste lantmäterikontor). Sedan ägarskapet fastställts och bosättning kan man gå vidare.

Kontrollera all ev. lokal litteratur och Hembygdsförbundets olika skrifter samt länsmuseet, hembygdsföreningen och släktforskarföreningen. Onödigt att göra en massa dubbelt arbete.

starhawk
7/10/11, 10:41 AM
#8

#7: Beroende på var jag jobbar måste jag tyvärr vara lite besserwisser;

Arkivarier är pluralis (flertal) för yrkestiteln Arkivarie, är det arkivhandlingar du menar så är namnet arkivalier

Värd för Knivtillverkning  & Slöjd iFokus

Bjornen
7/10/11, 11:05 AM
#9

Ibland går tankarna fortare än tangenterna och då kan det bli fel. Helt korrekt påpekan i # 8. Du får gärna rätta stavningen i inlägget.

starhawk
7/10/11, 11:13 AM
#10

#9: Fixat!

Värd för Knivtillverkning  & Slöjd iFokus

Upp till toppen
Annons: