Annons:
Etikettförhistoriskt
Läst 13598 ggr
Gudris
2010-07-02 16:14

Arkeologi

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Vad är arkeologi? Arkeologi är en vetenskap som utifrån materiella lämningar försöker förstå hur människor levde och vad de gjorde. Ibland kan man se mycket, ibland lite. Man kan utföra arkeologi på allt från gårdagens sopor till 2 miljoner år gamla lämningar från människoapor. Arkeologins uppgift är att testa hypoteser för att antingen förkasta eller acceptera. Det går inte att säga att en teori är en sanning, men tills den motbevisas är den en möjlighet.

Den här artikeln tar upp en övergripande bild av arkeologin. För att få en mer fördjupad bild rekomenderas vidare läsning utifrån bl. a. referenslistan.

Image and video hosting by TinyPic

Schaktet i Buttle, Änge på Gotland vid de två stora bildstenar som finns resta där. Från ht 2009

Historia

Redan 1666 grundades Sveriges första fornminneslag. Kongl: Mayst:tz Placat och Påbudh om Gamble Monumenter och Antiquiteter motiverades med att fornlämningarna for illa av den behandlign de fick. Lagen var mycket politisk med tanke på att Sverige under den pågående stormaktstiden gjorde allt för att hävda sin långa och ärorika historia. Som namnet antyder handlade det mest om monumentala lämningar som gravar och skatter. Intresset för att bygga upp samlingar var stort och över hela Europa samlades det på värdefulla gamla föremål.

Under början av 1800-talet kom själva arkeologin igång. Organiserade inventeringar och utgrävningar utfördes i Visby och Birka. Under den här tiden levde och verkade bl.a. Christian Jürgensen Thomsen (1788-1865), Bror Emil Hildebrand (1806-1884), Hans Hildebrand (1842-1913) och Oscar Montelius (1843-1921). Thomsen brukar man ofta förknippa med treperiodsystemet som delar upp förhistorien i sten-, brons- och järnålder, men det var i själva verket Vedel Simonsen (1780-1858) som först talade om den. Montelius bidrog stort med indelningen av föremål i typologier. Han gav ut flera böcker och vissa av dessa används fortfarande flitigt.

Image and video hosting by TinyPic

Det andra schaktet i Buttle, det går tvärs över en vägbank och högst upp i bild kan syns en gammal vägbeläggning, packad jord och stenar. Ht 2009.

Arkeologi då och nu

De som hade möjlighet att arbeta med arkeologi under 1800- och början av 1900-talet var framför allt män från finare familjer. Vi alla har nog sett bilden på en herre i fina kläder som sitter i en stol under ett parasoll och håller koll på en utgrävning som utförs av fattigare människor. Det är en stor kontrast mot hur det fungerar idag.

Alla som har intresse kan idag söka till arkeologiubildningar på universitet och högskolor och det handlar om att knyta kontakter och göra ett bra jobb snarare än att ha rätt föräldrar. Men även synsättet när det gäller arkeologi har förändrats. Många gånger handlade grävandet för hundra år sedan om att hitta någon form av skatter. De analysmetoder vi har idag var långt ifrån en möjlighet och det betyder att utgrävningar från den tiden kanske inte har med all den information vi hade önskat. Det är inte konstigt, varför skulle de spara på skräp?

Idag är själva grävandet en väldigt liten del av arkeologin. Den största delen handlar om analyser, planering, dokumentation och rapportskrivning. Arkeologin utförs för att vi ska få en möjlighet att lära oss mer om hur människor levde förr och vi ska kunna förmedla den kunskap vi får till vanliga människor.

Image and video hosting by TinyPic

_Seminariegrävning vt 2008 på stenålderslokalen Ajvide, Gotland.
_

Forskare och fornlämningsräddare

Den största delen av arkeologin som utförs i Sverige idag är exploateringsarkeologi. När vägverket ska bygga en ny väg eller kommunen bygga nya hus måste de fornlämningar som finns på området tas om hand. I första steget inventeras området för att ge en bild av den arbetsinsats som kommer krävas. Sedan läggs offerter av de olika arkeologiföretag som är intresserade av att utföra utgrävningen. Upphandlingen som sker är enligt svensk lagstiftning, men inte utformad för att apliceras på arkeologi. Ofta vinner det företag som erbjuder mest arbete för minst pengar. Risken med det är att extra kostnader för t. ex. analyser och information till allmänheten måste räknas bort. Om det vid utgrävningen framkommer mer än vad som räknats med finns kanske inte möjligheten att ta hand om det. Om man hittar järnföremål t. ex. som är av intresse att spara kostar konserveringen mycket.

Image and video hosting by TinyPic

En snittad vall som är uppbygd av jord och stenar. Gotehemshammar på Gotland ht 2009.

Universitet och högskolor utför varje år seminariegrävningar för sina studenter. Dessa utgrävningar pågår ofta över flera veckor i sträck och man återkommer ofta till samma område år efter år. Det gör att man där har möjlighet att vara mer grundlig i undersökningen och kanske har råd med fler analyser.

Fynden som grävs upp konserveras och tas om hand för att ställas i magasin. Därför är det viktigt att se över vad man sparar. Högskolan på Gotland har bidragit med tonvis av material från stenålderslokalen Ajvide som nu magasineras på Gotland. För att ett så stort material ska kunna koma till nytta krävs att någon går igenom det och använder det i sin forskning.

Image and video hosting by TinyPic Domenika gräver en provgrop i skogen vid gothemsvallen ht 2009

Tvärvetenskap

Arkeologin tar ofta hjälp av andra vetenskapsgrenar för att bäst kunna tolka materialet. Digital teknik som totalstationer är ett bra hjälpmedel för att få exakta mätpunkter på vart fynd upphittats. Dessa data förs senare över i ett dataprogram och kan där placeras ut på en karta över platsen för att lättast möjliga kunna få bra spridningsbild. Man kan använda georadar för att avgränsa fornlämningar under mark och även röntga hela jordstycken för att bäst få en bild av vad som finns i dem innan själva utgrävningen sker. Detta gör man naturligtvis efter att man lyft jordstycket ur marken. Satelit- och flygfoto är viktiga för att ge en bild över hur landskapet ser ut med fornlämningstäthet och liknande, man kan även fota med infraröd kamera för att se skillnader i landksapet (bättre beskrivning på detta finns i Arkeologi i Norden 1, se referenslista). Innan en utgrävning görs kan man göra en fosfatkartering för att se om några platser har högre fosfatvärden än andra. Detta kan även utföras med jämna mellanrum under själva grävningen i schakten.

Pollenanalys kan ge en bild av vilken växtlighet som fanns på platsen och slitspårsalanys kan hjälpa till med förklaringen av hur föremål använts. Osteologi, läran om ben, är väldigt viktig för analysen av det benmaterial som förekommer i marken. Det kan röra sig om både människa och djur. Det går att fastställa ålder, kön och om individen haft sjukdomar bland annat. Genom att se på djurmaterialet ges en bild av vilka djurslag som hölls som tamdjur och vilka djur som åts. Dna kan även det användas som analysmetod.

C14-metoden har de flesta hört talas om. Med hjälp av den kan organiskt material dateras med viss osäkerhetsmaterial. Dendrokronologi kan användas för att datera trä. Det är studiet av årsringar och det finns dateringar som är från 5300 f Kr tack vare dendrokronologin.

Detta för att bara nämna några av de tvärvetenskapliga metoder som arkeologen har tillgång till.

_En del av planritningen över Buttlegrävningen, ht 2009.
_

Som avslutning vill jag lägga till att vi har skriftliga källor och möjlighet att använda den traditionella historieskrivningen så långt som 5000 år bakåt i tiden. Men arkeologin kan användas så långt som 2 miljoner år bakåt i tiden! Vår moderna människa, Homo Sapiens, ser vi först för runt 100.000 år sedan och sedan dess har hon spridit sig över jorden. Vi människor är unika varelser som lyckas överleva i klimat som varierar från polarförhållanden till ökenförhållanden. Hoppas ni får glädje av den här, lite långa, artikeln!

Alla bilder är tagna av mig, Gudrun Lindmark.

Referenser

Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden. 1. Stockholm: Natur och kultur

http://www.raa.se/publicerat/br2008_15.pdf 2010-07-02

http://www.raa.se/cms/extern/vart_uppdrag/vart_uppdrag/var_historia.html 2010-07-02

Annons:
NaimaG
2010-07-31 18:38
#1

Tack för en underbar läsning. Det ger en stor inblick i vad arkeologi är och innebär. Många har ju lite fördomar riktat mot arkeologin och jag har hört många säga "jag kan väl också använda hink och spade". återigen tack för en insiktsfull artikel.

Gudris
2010-07-31 21:36
#2

Ja en stor del av grävandet kan ju en lekman klara av, men för att få något ut av det behövs expertens kunskap, som i det mesta :) Inte helt sällan utförs ju utgrävningar där glada entusiaster får gräva under erfarna arkeologers uppsyn (där kan man räkna in den arkeologstuderandes seminariegrävning). Det är ofta väldigt spännande när man hittar fynd, men det är en väldigt liten del av arbetet att bara gräva som sagt :)

niare
2010-08-30 20:09
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

slänger in en bild på mig från en utgrävning :P

chik
2010-09-08 20:22
#4

niare.Fin bild på ett roligt  arbete, Fin artikel. men arkeologi ändrar på sig allt efter som historian förflyttar sig o man finner nya saker som rör om det lite.

Det är det som är så fantastigt.Det som var aktuellt i går är flyttat några århundrader fram eller bak..

Lena.P är jag i verkliga livet.

joly
2011-04-19 21:47
#5

Jag har oxå seminariegrävt på Ajvide! Glad Mina minnen därifrån är en jäkla massa keramik, och fiskben. Flört Och tjurarna som gick precis utanför vår el-inhängnad. :S

Det var några år sen nu dock, 2003, tror jag…

I'm your destination, I'm the reason why

joly

Gudris
2011-04-21 21:15
#6

Hehe vad kul! Det är ju väldigt många omgångar av studenter som passerat där. Numera gräver de nån annan stans, tror att de tröttnat lite på att plocka hem ajvidematerial och fått slut på frågeställningar. Vi hade en flock kor och kalvar och en tjur utanför inhängnaden.

Annons:
Upp till toppen
Annons: