Annons:
Etikettförhistoriskt
Läst 13222 ggr
MajaL
6/6/10, 9:41 PM

Bronsåldersmänniskor- inte så olika oss

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Detta är första delen av en artikelserie om bronsåldern och hur våra förfäder levde under bronsåldern.

~Del 1 Bronsålders människorna~

Denna artikel är en liten introduktion till en artikelserie om bronsåldern.

från fotoakuten

Lika oss?

Under bronsåldern var våra förfäder redan väldigt lika oss.

Utseendemässigt så var de så pass lika oss att man inte skulle kunnat se skillnad på en människa från idag och en av våra förfäder från bronsåldern om man ställt de bredvid varann.

Inte heller intellektet skiljer sig från oss idag. Naturligtvis har vi mycket mera kunskap idag.

De var egentligen mycket bättre på att överleva än vi.

Liksom vi hade de favorit musiker till exempel. De hade även drömmar och fantasi.

I de södra delarna av landet levde de av att odla och hålla djur. Man öppnade ytor som tidigare varit berikade av skog och växtlighet och började plöja och odla egna grödor.

I norra delarna av landet fiskade och jagade man främst.

Man brukar dela in bronsåldern i äldre och yngre bronsåldern.

Vad som kan vara lite intressant att veta är att om man räknar en generation som 25 år vilket man oftast gör, så är bronsåldersmänniskorna bara 120 generationer bort! Då kan man få lite bättre grepp om hur nära oss de egentligen är i utvecklingen.

De olika delarna…

Äldre bronsåldern brukar vara beteckningen för tiden mellan 1700-1100 fvt.

Yngre bronsåldern är oftast beteckningen för tiden mellan 1100-500 fvt.

Vad som skiljer dessa delar åt är att man under yngre bronsåldern började förändra vissa saker. Man började till exempel ändra formen på gravar. Järnföremål började förekomma under yngre bronsåldern, detta i takt med att man var på väg mot järnåldern. Järnåldern började sedan under 500 fvt.

träd

Offer…

Man tror att man offrade till gudarna. Gudatron började nämligen sin storhetstid under bronsåldern. Man använde ofta fina bronsverktyg som offergåvor. Dessa verktyg är ofta fynd i mossar och sjöar idag.

Man tror att det hölls ceremonier vid lite avlägsna platser och inte just kring boplatsen. Ofta vid vattendrag, då man idag hittar offergåvor och rester i mossar och sjöar/ där det troligtvis funnits vattendrag under bronsåldern.

Bronsgjutning…

Man göt föremål i formar. Ofta "återanvändes" smycken och bronsföremål som man kanske tröttnat på, de smältes då ner och sedan ut hällt i en ny form och fick tjäna som något nytt. Man göt i formar redan i den äldre delen av bronsåldern.

Odling…

Man vet idag så säkert man kan, att man under bronsåldern odlade vissa växter. Det man odlade var förmodligen baljväxter, hirs, vete och korn av olika slag, det är svårt att säga exakt vilka grödor som odlats. Detta bakade man sedan bröd av. Man har hittat fynd i form av bröd, som lindats in och hållit sig.

För att kunna förvara säd så var man egentligen tvungen att torka den, vilket kunde göras genom att man rostade den. Den gick sedan bara att baka med, inte så eller brygga mjöd på.

Bakning…

Från växtfröerna man malt fick man mjöl som man bakade bröd av. Detta var troligtvis en ganska viktig del av födan.

Bakningen gick till väga på så vis, att man malde mjöl från växterna, sedan tog man mjölet och blandade det med vatten till en deg. Sedan lades brödet på en het sten.

"God gröt, mycket gröt, gröt i rättan tid"…

Jajamen, även under bronsåldern fanns gröt som maträtt. Man kan inte riktigt säga att den motsvarar vår gröt idag. Man kan kalla det för något annat än gröt om man vill. Smakligt eller ej, men deras "gröt" bestod av säd, frön och nötter av diverse slag som blandades med blod eller inälvor. Diverse baljväxter och fisk kan också ha använts.

Verktygen…

Under bronsålder började man ju använda brons flitigare, men flinta var ändå ofta standard och användes till många verktyg. Skäror, som användes till skörd av vissa grödor, kunde vara tillverkad av antingen flintasten eller brons.

Avslutningsvis…

Detta var en liten inledande artikel till artikelserien om bronsåldern. Fördjupanden i olika ämnen kommer att skrivas och mycket mera!

Källhänvisning:

Länk 1

Länk 2

Länk 3

Länk 4

Länk 5

Med vänliga hälsningar

Maja Cool

www.majalind.se

 

 

 

Annons:
Gudris
7/3/10, 3:22 PM
#1

Bra grundläggande artikel, kan rekomendera Göran Burenhults Arkeologi i norden 1 och 2 för lite mer ingående, men ändå lättförståelig information :)

dolfen
7/3/10, 7:56 PM
#2

Intressant intro-artikel!

Är fvt = f.kr? Skäms

När började man med renskötsel i norr?

Gudris
7/3/10, 8:03 PM
#3

Det ska nog vara f.Kr.

Renskötsel har funnits väldigt länge, nu har jag kass koll på hur länge. Men det är nog en fin gräns mellan renjakten och övergången till att sköta renarna mer aktivt. Renjakt har pågått från och med att inlandsisen drog sig tillbaka för ca 10 000 år sedan. :)

MajaL
7/3/10, 8:40 PM
#4

#2 fvt är det samma som f.kr. Jag brukar skriva fvt. istället för f.kr eftersom jag själv inte är kristen på något vis och tycker det känns neutralare att skriva fvt (före vår tidsräkning).

Med vänliga hälsningar

Maja Cool

www.majalind.se

 

 

 

dolfen
7/3/10, 9:34 PM
#5

Tack för svar #3 och #4. Glad

Eftersom jag tidigare bara har sett f.kr så var en tanke att fvt kanske kunde betyda "före vår tid" med betydelsen "dagens datum".

MajaL
7/3/10, 9:57 PM
#6

#5 Du var ju inne på rätt spår då. =)

Fvt är alltså det samma som f.kr. =)

Med vänliga hälsningar

Maja Cool

www.majalind.se

 

 

 

Annons:
Bjornen
5/28/11, 11:24 AM
#7

Mycket av bronsåldersmänniskans kunskap har gått förlorad, då den under någon tid upplevts som onödig.

Gudris
5/29/11, 12:11 AM
#8

#7 Visst är det så, så har det varit i alla tider. Nya omständigheter gör att man ersätter gammal kunskap med ny. Det gör vi fortfarande.

Bjornen
5/29/11, 7:15 AM
#9

Man ersätter inte gammal kunskap med ny utan man förtänger gammal kunskap. Den största mängden gammal värdefull kunskap har försvunnit under de allra sista generationerna. Kunskap som vi idag skulle innebära att vi skulle kunna leva ett mycket mera resurssnålt samhälle,

Gudris
5/29/11, 4:26 PM
#10

Ja fast man ersätter mycket kunskap, inte med samma typ av kunskap, men med annan kunskap. Man väljer att lära sina barn andra saker än de som man själv fick lära sig och det gör på några generationer att kunskap som var självklar för 2-3 generationer sedan. Mycket kunskap om utnyttjande av naturen gick förlorad när vi blev jordbrukare på allvar och idag när man kan leva utan mycket av kunskapen man hade under 1800-talet så lär vi oss annat. Därmed inte sagt att den nya kunskapen är bättre eller sämre.

Bronsåldern slutade för ungefär 2500 år sedan, det är ungefär 75 människogenerationer om man räknar på Bo Gräslunds vis. Ingen kan förvänta sig att kunskap som inte varit livsnödvändig ska föras vidare i 75 generationer.

starhawk
5/29/11, 4:39 PM
#11

Man kan inte samla på sig för mycket kunskap heller, massor av den kunskap vi har idag fanns inte på Bronsåldern, det blir en form av kunskapsöverladdning som man inte klarar, man rensar helt enkelt ut kunskap som inte är absolut nödvändig

Värd för Knivtillverkning  & Slöjd iFokus

Bjornen
5/29/11, 4:59 PM
#12

Det är mycket kunskap som man samlat på sig under generationer och det är i första hand behandling och förhållandet till naturen som olyckligen försvunnit. Resten är egentligen tillämpning av kunskapen och inte kunskap som måste lagras. Det är denna grundkunskap som alla borde ha och denna kunskapsbrist som leder till vårt samhälles och många människors sårbarhet.

Gudris
5/29/11, 5:07 PM
#13

#12 Men vilken kunskap är det du talar om? När började vi samla på oss den? Och när glömde vi?

Mycket av kunskapen om hur man kan ta vara på de vilda växterna och hur de kan komma till nytta försvinner när vi blir jordbrukare på allvar. Man slutar med gamla insamlingstraditioner för att de inte längre fyller någon funktion och ersätter dom med nya traditioner, som att odla marken. Vi blir jordbrukade på allvar i norden under järnåldern.

Annons:
Bjornen
5/29/11, 5:13 PM
#14

Det är egentligen påståendet att: "Naturligtvis har vi mycket mera kunskap idag." som jag inte vill hålla med på. Jag tror att man hade mycket kunskap då också, men annorlunda kunskap. I vissa avseenden hade de mycket mera kunskap än vi har.

Man ska inte värdera vår kunskap värdefullare än deras. Man kan ju också diskutera om man pratar om den enskilda människan eller mänskligheten. Om man pratar om mänskligheten måste vi beräkna att vi idag är många flera människor än vad man var då.

Spridandet av kunskapen hade då större problem, då skriftliga meddelande var åtminstone mera inskrängt än idag. Den var dock kanske mera utbredd än vad vi dag kan ana, men deras "papper" finns inte bevarade.

Gudris
5/29/11, 5:25 PM
#15

Ok, nu förstår jag dig bättre!

Nej vi har inte mer kunskap än dom, vi har annan kunskap. De var lika intelligenta som vi men hade andra grundförutsättningar än vi. Det är möjligt att de hade skriftspråk, men det är inte skriftspråk som gör oss smarta. Människan är "färdigutvecklad" innan hon kommer hit till europa och det som har utvecklats och förändrats är vårt tekniska kunnande och våra materiella förutsättningar.

Vi behöver idag inte kunna allt de bronsålderns människor kunde för att överleva. De behövde inte kunna det vi kan för att leva gott. Vi är samma människor men i olika tider.

MegN
6/28/11, 7:47 PM
#16

Måste bara påpeka ett enkelt faktafel. Säd behöver inte alls rostas för att bevaras. Däremot behöver den förvaras så att inte möss äter upp, och så att den inte blir fuktig och möglar osv. Sädeskornet är redan torrt när man skördar, det enda som behövs sen är att man tröskar bort skalet = agnarna. Det sker genom att man helt enkelt "misshandlar" kornet så att skalet lossnar. För att sen skilja kornet från agnarna (som till och med blivit ett ordspråk i dag) är det lätt att nyttja sig av lätt vind, eftersom agnarna är lätta och flyger sin väg medan kornen är tunga och faller tillbaka rakt ner.

Bjornen
6/28/11, 11:08 PM
#17

Att "rosta" sädeskornen innebär att de bevaras bättre mot möss och diverse insekter som gärna äter av sädeskornen. Särskilt svedjeråg torkades i rior och genom denna uppvärmning behöll de även grobarheten i flera hundra år.

Normalt har man torkat säden efter skörd endera i bastu efter tröskning, eller i rian före tröskningen. Åtminstone de sista tusen åren torkades vanligen säden före lagringen. Vissa år med mycket gynnsamma skördeförhållande kunde man kanske utesluta torkningen. Det var inte ovanligt att man tvingades skörda säden fast den inte var fullmatade (färdigutvecklad) och att den fortfarande var grön. Sådan säd kunde användas till föda och var ovilkorligen tvungen att torkas.

Tröskning innebär att halm och agnar tas bort från sädeskornen. Tröskning av vete och råg innebär att också skalet avlägsnas. Detta gäller inte korn och havre. Tröskning av skalkorn (nuvarande kornsorter) innebär att sädeskornet avlägsnas från axet och "sprötet" tas bort. Tröskning av nakenkorn innebär att sädeskornet också skalas. Hos havren tas endast ytteragnan bort och det gällde nog även för flyghavren, som sannolikt odlades innan vår moderna havre odlades.

Efter tröskningen kastades säden från agnarna och vanligen skedde det i en ände av kornladan där du kunde ordnas korsdrag. I vissa fall skedde nog tröskning på släta sjöisar eller flata hällar.

Den vanligaste tröskmetoden var slagtröskning och senare kom tröskvältarna som drevs genom vandring. Ibland användes även hästar som trampade runt bland den skördade säden.

MegN
6/30/11, 9:16 AM
#18

#17 Torka håller jag med om, men jag tycker inte att "rosta" är riktigt samma sak… Annars är jag med.

Tror du verkligen att man har odlat flyghavre? Jag tolkade den som den vilda förlagan till vår förädlade havre…

Bjornen
7/2/11, 3:02 PM
#19

Ja helt klart vet jag  att man har odlat flyghavre och faktiskt ganska sent även när man odlade "riktig" havre. En tradition från Älvdalen talar om att Drottning Kristina sände dit flyghavre som inte frös. Omkring Siljan odlades flyghavre på 1700-talet och Linne berättar 1734 att landhavren växer ymningt kring Ål, Transtrand och Älvdalen. Även då odlades flyghavre dock huvudsakligen som fodergräs och den slogs 2-3 gånger.

Bjornen
7/2/11, 3:06 PM
#20

Kompletteras bör att källan är mitt eget manuskrift om gamla odlade växter. Källorna till detta är nog några tusen olika tryckta skrifter och en del handskrifter. Totalt behandlar jag drygt tusen arter och det omfattar omkring 300 sidor text.

Annons:
Aribigga
1/7/12, 9:25 PM
#21

Jag ser fram mot flera artiklar om bronsåldern, ett nyuppväkt intresse hos mig.

lurvponnyn.vimeddjur.se

Upp till toppen
Annons: